Köpguide BRF-gym – planera rätt gym i bostadsrättsföreningen 2026

Uppdaterad 12 september 2026 · av Maxpuls AB

Gym i bostadsrättsförening – vad behöver ni tänka på?

Att skapa ett gym i bostadsrättsföreningen kan vara ett bra sätt att ge de boende möjlighet att träna nära hemmet och samtidigt göra föreningens gemensamma utrymmen mer användbara. För att gymmet ska fungera bra över tid behöver ni däremot tänka igenom både vilka som ska använda det, hur lokalen ser ut och vilken typ av träning ni vill kunna erbjuda.

Börja därför med att kartlägga föreningens behov innan ni väljer gymutrustning. Ett mindre träningsrum för några få användare kräver en annan lösning än ett större BRF-gym som ska kunna användas av flera personer samtidigt. Antalet boende, åldersfördelningen och önskemål om exempelvis konditions- eller styrketräning påverkar både utrustning och hur lokalen bör planeras.

Det är också klokt att tänka långsiktigt. Utrustningen i ett gemensamt gym används normalt av fler personer än utrustningen i ett hemmagym och bör därför väljas med hänsyn till stabilitet, användarvänlighet och förväntad belastning. Samtidigt behöver ni inte fylla lokalen med så många maskiner som möjligt. Ett genomtänkt urval och en bra planlösning ger ofta ett bättre gym.

I den här guiden går vi igenom de viktigaste frågorna när en bostadsrättsförening planerar ett gym – från behov, budget och lokalens storlek till utrustning, säkerhet och löpande service.

Fördelar med ett gym i bostadsrättsföreningen

Ett eget gym i bostadsrättsföreningen gör det enkelt för de boende att träna utan att behöva ta sig till en träningsanläggning. När gymmet finns i eller nära bostaden blir tröskeln till träning lägre och det blir lättare att få in fysisk aktivitet i vardagen.

För föreningen kan ett välplanerat gym dessutom vara en uppskattad gemensam förmån. En lokal som tidigare haft begränsad användning kan exempelvis omvandlas till ett träningsrum som kommer många boende till nytta. Gymmet kan också bidra till en mer attraktiv boendemiljö och bli ytterligare en kvalitet som föreningen kan erbjuda både nuvarande och framtida medlemmar.

Ett BRF-gym ger dessutom stor frihet. De boende kan träna när det passar dem och slipper kostnaden för ett separat gymkort om föreningens gym motsvarar deras träningsbehov. Med en kombination av träningsmaskiner och utrustning för styrketräning går det att skapa träningsmöjligheter för många olika åldrar och nivåer.

Fördelarna med ett gym i bostadsrättsföreningen kan sammanfattas med:

• Nära till träningen – de boende kan träna utan restid till och från gymmet.
• Ökad tillgänglighet – ett gym nära bostaden gör det enklare att träna regelbundet.
• Gemensam nytta – föreningen investerar i något som kan användas av många medlemmar.
• Attraktivare boende – ett bra träningsrum kan vara en uppskattad del av föreningens gemensamma utbud.
• Flexibel träning – de boende kan själva välja när och hur de vill träna utifrån föreningens regler och öppettider.

Börja med behov, antal användare och budget

Innan ni börjar välja utrustning är det bra att skapa en tydlig bild av vilka som kommer att använda gymmet och hur det ska användas. Antalet boende i föreningen, åldersfördelning, träningsvanor och önskemål påverkar vilken utrustning som passar bäst.

Ett enkelt sätt att få ett bättre beslutsunderlag är att fråga de boende vilken typ av träning de är intresserade av. Det kan till exempel handla om konditionsträning, styrketräning, fria vikter eller enklare träning med olika träningsredskap. På så sätt blir det lättare att prioritera utrustning som faktiskt kommer att användas.

Ett gym i en bostadsrättsförening behöver inte erbjuda samma utbud som ett kommersiellt gym. För många föreningar är det bättre att välja ett mindre antal mångsidiga gymprodukter och träningsmaskiner som passar många olika användare.

Bestäm också en ungefärlig budget tidigt i planeringen. Tänk på att budgeten inte bara ska täcka själva gymutrustningen. Kostnader kan även tillkomma för exempelvis gymgolv, speglar, anpassning av lokalen, installation och framtida underhåll.

Genom att först kartlägga behov, antal användare och budget blir det enklare att skapa ett gym som passar föreningen och samtidigt undvika att lägga pengar på utrustning som används sällan.

Hur stort behöver ett BRF-gym vara?

Det finns ingen bestämd minsta storlek för ett gym i en bostadsrättsförening. Hur stor yta ni behöver beror framför allt på hur många som förväntas använda gymmet, vilken typ av träning ni vill erbjuda och hur lokalen är utformad. Ett mindre rum kan fungera bra om ytan planeras effektivt, medan en större förening ofta har nytta av mer plats och fler träningsmöjligheter.

Som en ungefärlig utgångspunkt kan ett mindre BRF-gym på omkring 15–25 m² ge plats för grundläggande träning för ett begränsat antal personer. Med 25–50 m² finns betydligt bättre möjligheter att kombinera olika former av styrke- och konditionsträning. Har föreningen 50 m² eller mer går det att skapa ett mer komplett gym där flera personer kan träna samtidigt.

Kvadratmeterna säger dock inte allt. Ett avlångt rum, pelare, dörrar, fönster och låg takhöjd kan begränsa vilka produkter som får plats och var de kan placeras. Tänk också på att varje maskin behöver mer utrymme än sina yttermått. Det måste finnas plats för att kliva på och av, justera utrustningen och röra sig säkert mellan olika träningsstationer.

Det är därför bättre att utgå från lokalens faktiska användbara träningsyta än från den totala golvytan. Försök också att lämna viss fri golvyta istället för att fylla varje kvadratmeter med utrustning. Det gör gymmet mer lättanvänt och ger möjlighet till exempelvis rörlighetsträning, stretching och träning med fria vikter.

Längre fram i guiden ger vi konkreta förslag på utrustning för mindre, mellanstora och större BRF-gym.

Planera träningsrummet och utnyttja ytan rätt

När ni vet ungefär vilken typ av träning gymmet ska erbjuda är nästa steg att planera hur lokalen ska användas. En genomtänkt placering av utrustningen gör gymmet enklare att använda och kan göra stor skillnad, särskilt i ett mindre gym.

Ett bra sätt att planera träningsrummet är att dela in det i olika zoner. Träningsmaskiner kan exempelvis placeras tillsammans i en del av lokalen medan gymutrustning för styrketräning placeras i en annan. Försök även att lämna en öppen yta för exempelvis rörlighet, stretching och träning med mindre redskap.

Tänk på att varje maskin behöver mer plats än själva produktens yttermått. Det ska finnas tillräckligt med utrymme för att kliva på och av, justera utrustningen och röra sig säkert runt den. Dörrar, fönster, element, pelare och andra fasta delar i lokalen kan också påverka var utrustningen kan placeras.

Försök samtidigt skapa tydliga gångvägar genom gymmet. Utrustning som står för tätt kan göra lokalen svår att använda och skapa onödiga hinder när flera personer tränar samtidigt.

Förvaring är också viktig, framför allt för hantlar, viktskivor och mindre träningsredskap. Genom att planera in ställningar och annan förvaring från början blir det enklare att hålla ordning och samtidigt frigöra golvyta.

Föreningens gym blir ofta mer funktionellt med färre, väl valda produkter och tillräckligt med fria ytor än med så mycket utrustning som möjligt. Utgå därför från hur lokalen faktiskt ska användas och prioritera en planlösning där det är enkelt att röra sig mellan de olika träningsytorna.

Vilken gymutrustning passar i en bostadsrättsförening?

Ett gym i en bostadsrättsförening ska ofta fungera för personer med olika ålder, erfarenhet och träningsmål. Därför är det klokt att välja utrustning som är enkel att använda, lätt att ställa in och som ger möjlighet till flera olika typer av träning.

En bra grund är att kombinera träningsmaskiner för konditionsträning med gymutrustning för styrketräning. Komplettera gärna med mindre träningsredskap som kan användas för exempelvis rörlighet, balans och funktionell träning.

Eftersom utrustningen används av många olika personer är det viktigt att den är stabil, tålig och enkel att justera. Kontrollera också att produkterna är avsedda för den användningsfrekvens som kan förväntas i föreningens gym och vilka garantivillkor som gäller vid gemensam användning.

I mindre lokaler är mångsidig utrustning särskilt värdefull. En produkt som kan användas till flera olika övningar kan ge fler träningsmöjligheter utan att ta upp lika mycket golvyta som flera separata maskiner.

Ett väl sammansatt föreningsgym bör ge möjlighet till både konditionsträning och styrketräning samt enklare träning för balans, rörlighet och stabilitet. Exakt vilken utrustning som passar bäst beror på lokalens storlek, budgeten och vilka behov som finns bland de boende.

Träningsmaskiner till gym i bostadsrättsförening

Träningsmaskiner för konditionsträning är en viktig del av många gym i bostadsrättsföreningar. De är relativt enkla att komma igång med och gör det möjligt för de boende att träna kondition oavsett väder och årstid.

Löpband passar för både gång, jogging och löpning och kan därför användas av personer med olika träningsnivå. Tänk på att löpband tar relativt stor plats och kan orsaka både ljud och vibrationer. Läs gärna vår köpguide för löpband om ni vill veta mer om vad ni bör tänka på när ni väljer modell.

Motionscyklar är lättillgängliga träningsmaskiner som tar förhållandevis liten plats. De passar många olika användare och är därför ofta ett bra alternativ i föreningens gym. I vår köpguide för motionscyklar går vi igenom vad som skiljer olika modeller åt.

Crosstrainers ger träning där både över- och underkroppen arbetar samtidigt. Rörelsen är mjuk och utan de stötar som uppstår vid exempelvis löpning. Läs vår köpguide för crosstrainer för mer information om bland annat steglängd, motstånd och andra viktiga egenskaper.

Roddmaskiner ger effektiv träning för stora delar av kroppen och kan vara ett bra komplement till övriga träningsmaskiner. Vissa modeller kan dessutom fällas ihop eller ställas upp när de inte används, vilket kan vara en fördel när golvytan är begränsad. Läs gärna vår köpguide för roddmaskiner för hjälp att välja rätt typ.

Vilka träningsmaskiner som passar bäst i bostadsrättsföreningens gym beror på lokalens storlek, budgeten och de boendes önskemål. I ett mindre gym är det ofta bättre att välja några olika typer av maskiner än flera exemplar av samma modell. I ett större gym kan det däremot vara motiverat med flera exemplar av de maskiner som förväntas användas mest.

Styrketräning i bostadsrättsföreningens gym

Styrketräning är en viktig del av ett gym i en bostadsrättsförening. Eftersom gymmet ska kunna användas av personer med olika erfarenhet och träningsnivå är det bra att välja utrustning som både är enkel att komma igång med och ger möjlighet att utveckla träningen över tid.

En bra grund kan vara en kombination av träningsbänk, fria vikter och någon form av multigym eller styrkemaskin. Hur mycket utrustning som behövs beror framför allt på lokalens storlek, antalet användare och vilka typer av styrketräning de boende efterfrågar.

Fria vikter ger många träningsmöjligheter på relativt liten yta och gör det enkelt att anpassa belastningen efter användaren. I en större lokal kan de kompletteras med rack, fler träningsbänkar och separata styrkemaskiner. Ett multigym kan vara ett alternativ när föreningen vill erbjuda många styrkeövningar på en samlad träningsstation.

Tänk även på hur utrustningen ska förvaras. Hantlar, viktskivor och andra lösa delar bör ha tydliga förvaringsplatser så att gymmet blir enklare att hålla ordning i och utrustningen inte ligger på golvet när den inte används.

Försök att skapa en styrkedel som ger flera träningsmöjligheter utan att fylla hela lokalen. En genomtänkt kombination av gymutrustning gör det möjligt för både nybörjare och mer träningsvana boende att använda föreningens gym.

Multigym, styrkemaskiner eller fria vikter?

När ni planerar styrketräningen i bostadsrättsföreningens gym finns det flera olika typer av utrustning att välja mellan. Multigym, styrkemaskiner och fria vikter har olika fördelar, och vilken lösning som passar bäst beror bland annat på lokalens storlek, budgeten och vilka som ska använda gymmet.

Multigym samlar flera styrkeövningar i en och samma träningsstation. Det kan vara en praktisk lösning när föreningen vill erbjuda många övningar utan att köpa ett stort antal separata maskiner. Många övningar utförs dessutom med viktmagasin, vilket gör det enkelt för användaren att ändra belastningen.

Styrkemaskiner är ofta enkla att förstå och använda eftersom rörelsen styrs av maskinen. Separata maskiner kan samtidigt kräva relativt mycket golvyta, vilket gör att de framför allt blir intressanta när föreningen har en större lokal och vill erbjuda ett bredare utbud av styrketräning.

Fria vikter ger stor variation och kan användas till många olika övningar. Hantlar, skivstänger och viktskivor kan kombineras med exempelvis träningsbänkar och rack för att skapa en flexibel styrkedel. Tänk samtidigt på att fria vikter kräver lämpligt golv, bra förvaring och tillräckligt med utrymme runt träningsplatsen.

För många bostadsrättsföreningar är en kombination den bästa lösningen. Ett multigym eller några utvalda styrkemaskiner kan ge lättillgänglig styrketräning, medan fria vikter skapar större variation för de boende som vill träna mer fritt. Anpassa fördelningen efter hur mycket plats ni har och vilka träningsformer som efterfrågas i föreningen.

Utrustning för olika åldrar och träningsnivåer

Ett gym i en bostadsrättsförening ska ofta fungera för en betydligt bredare grupp än ett privat hemmagym. Bland de boende kan det finnas allt från personer som aldrig tidigare tränat på gym till regelbundna motionärer och mycket träningsvana användare. Även ålder, längd och fysisk förmåga kan variera mycket. Det är därför viktigt att inte utforma gymmet enbart efter önskemålen från de mest träningsintresserade.

För nybörjare och äldre användare är det ofta en fördel med utrustning som är enkel att förstå och där belastningen kan justeras i små steg. Träningsmaskiner som motionscyklar och crosstrainers kan exempelvis erbjuda lättillgänglig träning där användaren själv styr intensiteten. Även styrkemaskiner med tydliga inställningar kan göra det enklare att komma igång med styrketräning.

Mer träningsvana personer uppskattar ofta större möjligheter att variera belastning, övningar och träningsupplägg. Där kan exempelvis fria vikter och annan flexibel styrkeutrustning komplettera de mer lättanvända maskinerna och göra att gymmet fortsätter att vara användbart även när träningsnivån utvecklas.

Tänk också på möjligheten att anpassa utrustningen efter olika kroppslängder och förutsättningar. Justerbara säten, ryggstöd och träningsbänkar gör att samma utrustning kan fungera för fler personer. Reglage och viktinställningar bör vara lättåtkomliga och enkla att förstå utan att användaren behöver göra komplicerade inställningar inför varje träningspass.

Målet behöver inte vara att erbjuda all tänkbar träning för alla. Ett bra BRF-gym bör istället ha en låg tröskel för den som vill börja träna och samtidigt tillräcklig variation för den som redan tränar regelbundet. På så sätt får föreningen ett gym som kan uppskattas och användas av en större del av de boende.

Gymgolv, ljud och vibrationer

Golv, ljud och vibrationer är viktiga frågor när ett gym ska placeras i en bostadsrättsförening. Träningsmaskiner, vikter och annan utrustning kan orsaka både stomljud och vibrationer som sprider sig genom byggnaden. Det som upplevs som en ganska låg ljudnivå inne i gymmet kan därför ändå bli störande i en angränsande bostad.

Ett bra gymgolv skyddar både underlaget och utrustningen samtidigt som det kan bidra till att dämpa ljud och vibrationer. Gummigolv eller kraftigare gummiplattor är vanliga alternativ i träningsrum. Hur tjockt och dämpande golvet behöver vara beror bland annat på vilken utrustning som ska användas och hur lokalen är konstruerad.

Olika delar av gymmet ställer också olika krav. Under träningsmaskiner kan ett lämpligt underlag hjälpa till att skydda golvet och minska vibrationer. Ytor där fria vikter används kan behöva extra skydd, framför allt om tyngre hantlar eller skivstänger ingår i gymmet.

Placeringen i fastigheten har stor betydelse. Om det är möjligt är en lokal på markplan eller i källarplan ofta enklare att anpassa för gym än en lokal ovanför eller direkt intill bostäder. Tänk även på var utrustningen placeras inne i rummet. Ett löpband eller en yta för fria vikter mot en vägg som gränsar till en bostad kan innebära större risk för störningar.

Det går att minska mycket av ljudet genom rätt gymgolv, genomtänkt placering och tydliga regler för hur gymmet får användas. Om föreningen planerar tyngre styrketräning eller om lokalen ligger nära bostäder kan det däremot vara klokt att låta en fackman bedöma förutsättningarna för ljud- och vibrationsisolering innan gymmet byggs.

Ventilation, belysning och miljö

Ventilation, belysning och den allmänna miljön har stor betydelse för hur trivsamt föreningens gym blir att använda. Ett träningsrum där många personer vistas och tränar behöver ha förutsättningar som passar för fysisk aktivitet.

Ventilationen är särskilt viktig eftersom träning snabbt ökar både värme och luftfuktighet i lokalen. Kontrollera därför att ventilationen är tillräcklig för hur många personer som förväntas använda gymmet samtidigt. Om ett tidigare förråd, hobbyrum eller annan lokal ska göras om till gym kan ventilationen behöva ses över.

Belysningen bör ge ett jämnt och behagligt ljus i hela träningsrummet. Undvik om möjligt mörka hörn och placera belysningen så att utrustningen och de fria träningsytorna är väl belysta. Dagsljus är positivt, men stora fönster kan samtidigt göra lokalen varm under soliga dagar.

Även lokalens övriga utformning påverkar upplevelsen. Ljusa ytor och speglar kan få ett mindre träningsrum att kännas större, medan bra förvaring gör det enklare att hålla ordning på exempelvis mattor och mindre träningsredskap.

Tänk också på att ytskikt och inredning bör vara enkla att hålla rena. Ett välventilerat, ljust och lättskött träningsrum skapar bättre förutsättningar för ett gemensamt gym som de boende trivs med att använda.

Säkerhet och användarvänlighet

Ett gym i en bostadsrättsförening används normalt utan personal på plats. Därför är det extra viktigt att utrustningen är säker, lätt att förstå och enkel att ställa in för personer med olika erfarenhet och träningsnivå.

Välj gärna utrustning där inställningar av exempelvis sits, ryggstöd och belastning är tydliga och enkla att göra. Det minskar tröskeln för ovana användare och gör det lättare för flera personer att använda samma utrustning på ett bra sätt.

Föreningen bör också ha tydliga regler för hur gymmet får användas. Det kan exempelvis handla om ordningsregler, eventuella åldersgränser, hur utrustningen ska lämnas efter användning och hur fel eller skador ska rapporteras.

Utrustningen bör kontrolleras regelbundet så att exempelvis skruvförband, vajrar, remmar och andra delar som utsätts för slitage är i gott skick. Upptäcks ett fel bör utrustningen inte användas innan problemet har åtgärdats.

Ett säkert föreningsgym behöver samtidigt vara enkelt och välkomnande att använda. Tydliga instruktioner, ordning i lokalen och utrustning som passar många olika användare gör det lättare för de boende att känna sig trygga med att träna på egen hand.

Litet BRF-gym – förslag på utrustning

Ett mindre BRF-gym på omkring 15–25 m² kan ge bra möjligheter till både konditions- och styrketräning om utrustningen väljs med omsorg. På en begränsad yta är det bättre att prioritera några mångsidiga produkter än att försöka få plats med många separata träningsstationer.

För konditionsträningen kan en eller två träningsmaskiner vara lagom. En motionscykel tar relativt liten plats och passar många användare, medan exempelvis ett löpband eller en crosstrainer kan ge ytterligare variation. Vilka maskiner ni väljer bör framför allt styras av medlemmarnas önskemål och lokalens förutsättningar.

För styrketräningen är ett multigym ett alternativ när ni vill få många övningsmöjligheter på en samlad yta. Ett annat alternativ är att bygga styrkedelen kring en justerbar träningsbänk och fria vikter. Har ni plats kan dessa lösningar även kombineras.

Komplettera gärna med några mindre träningsredskap för exempelvis rörlighet, balans och enklare styrkeövningar. De tar liten plats och kan ge fler träningsmöjligheter utan att ytterligare stora maskiner behöver ställas in i lokalen.

Ett exempel på utrustning i ett mindre BRF-gym:

• 1–2 träningsmaskiner, exempelvis motionscykel, löpband eller crosstrainer
• Multigym eller annan mångsidig styrkelösning
• Justerbar träningsbänk
• Hantlar i ett urval av vikter med hantelställ
• Träningsmattor och några mindre träningsredskap

Se utrustningsförslaget som en utgångspunkt snarare än en färdig mall. På endast 15–25 m² är det särskilt viktigt att kontrollera maskinernas faktiska mått och lämna tillräckligt med fria ytor. Ett mindre BRF-gym som känns öppet och genomtänkt är oftast bättre än ett rum där varje ledig kvadratmeter har fyllts med utrustning.

Mellanstort BRF-gym – förslag på utrustning

Ett mellanstort BRF-gym på omkring 25–50 m² ger betydligt större möjligheter att skapa ett varierat gym där flera personer kan träna samtidigt. Här finns ofta plats för både flera träningsmaskiner, en välutrustad styrkedel och en mindre fri yta för exempelvis rörlighet och träning på matta.

För konditionsträningen kan föreningen exempelvis välja tre eller fyra olika maskiner. En kombination av löpband, motionscykel och crosstrainer ger möjlighet till olika typer av träning. Finns ytterligare plats kan en roddmaskin vara ett bra komplement eftersom den ger en annan typ av helkroppsträning.

På styrkesidan finns större möjlighet att kombinera olika lösningar. Ett multigym kan fortfarande vara en effektiv bas, men på den här ytan kan ni även komplettera med styrkemaskiner eller annan utrustning som ger fler personer möjlighet att styrketräna samtidigt.

En justerbar träningsbänk tillsammans med ett bra urval av hantlar och hantelställ ger ytterligare träningsmöjligheter. Beroende på vilka som ska använda gymmet kan föreningen även komplettera med skivstång, vikter och rack. Fria vikter bör placeras på en yta med lämpligt gymgolv och med tillräckligt utrymme runt träningsplatsen.

Ett exempel på utrustning i ett mellanstort BRF-gym:

• 3–4 träningsmaskiner, exempelvis löpband, motionscykel, crosstrainer och roddmaskin
• Multigym eller annan mångsidig styrkestation
• En eller flera kompletterande styrkemaskiner
• Justerbar träningsbänk
• Hantlar och hantelställ i ett lämpligt viktspann
• Skivstång, vikter och rack om föreningens behov och lokal tillåter det
• Träningsmattor och mindre träningsredskap

På 25–50 m² finns alltså möjlighet att skapa ett ganska komplett föreningsgym, men även här är det klokt att prioritera variation framför mängden utrustning. Försök skapa flera träningsmöjligheter utan att göra lokalen trång och lämna tillräckligt med fria ytor så att flera boende kan använda gymmet samtidigt.

Större BRF-gym – förslag på utrustning

Ett större BRF-gym på 50 m² eller mer ger möjlighet att skapa ett mer komplett träningsutbud och samtidigt ge flera personer plats att träna. När ytan ökar behöver fokus därför inte bara ligga på mångsidig utrustning – föreningen kan även erbjuda fler träningsstationer och ett bredare urval för olika typer av träning.

För konditionsträningen kan det finnas plats för flera träningsmaskiner. En bra grund kan vara löpband, motionscyklar och crosstrainers, kompletterat med exempelvis roddmaskin. Om någon maskintyp är särskilt efterfrågad kan det vara bättre att ha två exemplar av den än att försöka erbjuda så många olika maskintyper som möjligt.

På styrkesidan ger den större ytan möjlighet att kombinera flera typer av gymutrustning. Ett multigym eller en större multistation kan kompletteras med separata styrkemaskiner. På så sätt kan flera personer styrketräna samtidigt och föreningen kan erbjuda både lättanvända maskiner och mer flexibel styrketräning.

En välutrustad yta för fria vikter kan också få större utrymme. Hantlar och hantelställ kan kombineras med flera träningsbänkar, skivstänger, vikter och rack. Här är det särskilt viktigt med ett lämpligt gymgolv och tillräckliga fria ytor runt utrustningen.

Ett exempel på utrustning i ett större BRF-gym:

• 4 eller fler träningsmaskiner, exempelvis löpband, motionscyklar, crosstrainers och roddmaskin
• Multigym eller multistation för flera styrkeövningar
• Flera kompletterande styrkemaskiner
• Flera träningsbänkar för olika styrkeövningar
• Ett bredare urval av hantlar och hantelställ
• Skivstänger, vikter och ett eller flera rack
• Fri träningsyta med mattor och mindre träningsredskap

Även i ett större BRF-gym är det bättre att utgå från medlemmarnas faktiska behov än att försöka efterlikna ett kommersiellt gym. Den extra ytan bör framför allt användas till att skapa större variation, bättre rörelseytor och möjlighet för flera personer att träna samtidigt. Följ gärna upp hur gymmet används efter en tid – då kan föreningen komplettera med den utrustning som faktiskt efterfrågas istället för att köpa allt från början.

Hur mycket kostar ett gym till en bostadsrättsförening?

Vad det kostar att skapa ett gym i en bostadsrättsförening varierar mycket beroende på lokalens storlek, vilken utrustning föreningen väljer och hur mycket lokalen behöver anpassas. Ett mindre träningsrum med några väl valda produkter kan skapas med en betydligt lägre budget än ett större och mer komplett föreningsgym.

Som en grov utgångspunkt kan föreningen räkna med följande nivåer för själva tränings- och gymutrustningen:

• Mindre BRF-gym, cirka 15–25 m²: ungefär 50 000–100 000 kr
• Mellanstort BRF-gym, cirka 25–50 m²: ungefär 100 000–200 000 kr
• Större BRF-gym, 50 m² eller mer: från cirka 200 000 kr och uppåt

Budgeten påverkas framför allt av hur många träningsmaskiner som ska ingå och vilken kvalitetsnivå föreningen väljer. Ett löpband står exempelvis normalt för en större del av budgeten än mindre träningsredskap, samtidigt som utrustning som ska användas regelbundet av många personer kan motivera en högre investering än utrustning avsedd för lättare hemmabruk.

Även styrkedelens utformning påverkar kostnaden. Ett multigym kan samla många övningar i en maskin, medan ett större gym med flera styrkemaskiner, hantlar, träningsbänkar och rack kan innebära en betydligt större investering.

Tänk på att utrustningen bara är en del av den totala kostnaden. Beroende på lokalens förutsättningar kan föreningen även behöva budgetera för gymgolv, speglar, belysning, ventilation, ljud- och vibrationsdämpning, elinstallationer och andra anpassningar. Till detta kommer eventuella kostnader för leverans, montering samt framtida service och underhåll.

Det behöver inte vara bäst att köpa all utrustning på en gång. Om budgeten är begränsad kan föreningen börja med en bra grundutrustning och sedan komplettera när ni ser hur gymmet används och vad medlemmarna efterfrågar. Det minskar risken för att en stor del av budgeten läggs på utrustning som sällan används.

Köpa eller leasa gymutrustning?

När föreningen har bestämt vilken utrustning som behövs återstår frågan om den ska köpas direkt eller finansieras genom leasing. Vilket alternativ som passar bäst beror bland annat på föreningens ekonomi, investeringens storlek och hur kostnaden ska fördelas över tid.

Att köpa gymutrustningen innebär en större kostnad vid investeringstillfället, men därefter äger föreningen utrustningen. För en bostadsrättsförening som har utrymme för investeringen och planerar att behålla gymmet under lång tid kan detta vara ett enkelt alternativ. Föreningen har då också frihet att behålla, komplettera eller byta ut utrustningen efter behov.

Leasing av gymutrustning gör det istället möjligt att fördela kostnaden över en längre period och kan vara ett alternativ för föreningar som vill undvika en stor engångsinvestering. Det blir samtidigt enklare att planera kostnaden när investeringen fördelas över avtalstiden. Tänk på att alltid jämföra villkoren och den totala kostnaden för finansieringen.

Finansieringsformen bör däremot inte styra vilken utrustning ni väljer. Utgå först från vilken gymutrustning och vilka träningsmaskiner som passar föreningens behov och lokal. Därefter kan ni avgöra om föreningen vill köpa utrustningen direkt eller finansiera investeringen genom leasing.

Det går också att bygga upp gymmet stegvis. Genom att börja med en bra grundutrustning och komplettera efter hand kan investeringen fördelas över flera år samtidigt som föreningen får möjlighet att se vilken utrustning som faktiskt används och efterfrågas av de boende.

Montering, service och garanti

När utrustningen till föreningens gym är vald är det viktigt att även tänka på montering, framtida service och vilka garantivillkor som gäller. Ett gym i en bostadsrättsförening används av flera personer och utrustningen kan därför utsättas för betydligt större belastning än i ett privat hemmagym.

Montering av gymutrustning bör göras enligt tillverkarens anvisningar. Större träningsmaskiner och gymutrustning kan vara både tunga och komplicerade att montera, och vissa produkter kan även behöva förankras. Ta därför med leverans och eventuell monteringshjälp i planeringen redan när ni väljer utrustning.

Service och löpande underhåll hjälper till att hålla utrustningen säker och fungerande över tid. Följ tillverkarens rekommendationer för respektive produkt och kontrollera regelbundet exempelvis skruvförband, vajrar, remmar, rörliga delar och andra komponenter som utsätts för slitage. Det är också bra att ha en tydlig rutin för hur de boende rapporterar fel eller skador.

Garantin är särskilt viktig att kontrollera innan föreningen köper utrustningen. Garantivillkoren kan skilja mellan användning i ett privat hem och användning i ett gemensamt gym. En produkt som säljs för hemmabruk behöver alltså inte ha samma garantivillkor när den används av många personer i en bostadsrättsförening.

Titta därför inte enbart på pris och funktion när ni jämför utrustning. Kontrollera även vilken användningsmiljö produkten är avsedd för, vilka garantivillkor som gäller och hur eventuell service och tillgång till reservdelar fungerar. För föreningens gym, som ska användas under många år, kan dessa faktorer vara minst lika viktiga som inköpspriset.

Vanliga misstag när en bostadsrättsförening bygger gym

Det är lätt att fokusera på vilka maskiner som ska köpas och missa andra delar som påverkar hur bra föreningens gym fungerar i praktiken. Här är några vanliga misstag som är bra att undvika när bostadsrättsföreningen planerar sitt gym.

• Att köpa utrustning innan behoven är kartlagda. Börja med att ta reda på vilka som förväntas använda gymmet och vilken typ av träning de boende efterfrågar. Annars finns risken att budgeten läggs på utrustning som används väldigt lite.
• Att försöka få in för mycket utrustning. Fler maskiner innebär inte automatiskt ett bättre gym. Ett mindre antal väl valda träningsmaskiner och mångsidig gymutrustning kan ge ett bättre resultat om det samtidigt finns tillräckligt med plats för att röra sig och träna.
• Att välja utrustning avsedd för fel användningsmiljö. Utrustning som fungerar bra i ett privat hemmagym är inte alltid lämplig när många personer ska använda den. Kontrollera rekommenderad användning och garantivillkor innan ni köper.
• Att underskatta ljud och vibrationer. Löpband, fria vikter och annan utrustning kan skapa störningar som fortplantar sig i fastigheten. Lokalens placering och ett lämpligt gymgolv bör därför finnas med i planeringen från början.
• Att glömma ventilation och lokalens förutsättningar. Ett rum som tidigare använts som exempelvis förråd eller samlingslokal är inte automatiskt lämpligt som träningsrum. Kontrollera bland annat ventilation, temperatur, belysning och el innan lokalen utrustas.
• Att lägga hela budgeten på själva utrustningen. Golv, speglar, eventuell anpassning av lokalen, leverans och installation av gymutrustning kan också innebära kostnader. Räkna därför på hela projektet och inte bara maskinernas inköpspris.
• Att sakna en plan för underhåll. Ett gemensamt gym behöver följas upp även efter att det är färdigt. Regelbundna kontroller och vid behov service av gymutrustningen minskar risken för att fel och slitage lämnas utan åtgärd.
• Att köpa allt från början. Det kan vara bättre att börja med en genomtänkt grundutrustning och komplettera efter hand. När gymmet har varit i bruk en tid blir det tydligare vilka produkter som används mycket och vad de boende faktiskt saknar.

Checklista innan ni köper gymutrustning

När behov, lokal och budget är genomgångna är det dags att börja välja utrustning. Använd gärna checklistan nedan innan föreningen beställer, så minskar risken att viktiga frågor upptäcks först när gymmet ska installeras.

• Kartlägg vilka som ska använda gymmet. Ta reda på ungefär hur många användare ni räknar med och vilken typ av träning de boende efterfrågar.
• Bestäm en total budget. Räkna inte bara med gymutrustning och träningsmaskiner, utan även med exempelvis gymgolv, leverans, installation och eventuella anpassningar av lokalen.
• Mät lokalen noggrant. Kontrollera golvyta, takhöjd, dörröppningar och andra begränsningar. Glöm inte att utrustningen behöver fria ytor runt omkring för att kunna användas på ett bra sätt.
• Gör en enkel planritning. Bestäm ungefär var träningsmaskiner, styrkedel, fria vikter och öppna träningsytor ska placeras innan ni beställer utrustningen.
• Kontrollera golv, ljud och vibrationer. Bedöm vilket gymgolv som behövs och om placeringen av exempelvis löpband och fria vikter riskerar att störa närliggande bostäder.
• Kontrollera ventilation, belysning och el. Säkerställ att lokalen är lämplig att använda som träningsrum och att det finns eluttag där elektriska träningsmaskiner ska placeras.
• Välj utrustning för rätt användningsmiljö. Kontrollera att produkterna är lämpliga för den förväntade användningsfrekvensen i ett gemensamt gym och vilka garantivillkor som gäller för användning i en bostadsrättsförening.
• Prioritera mångsidig utrustning. Framför allt i mindre lokaler är det ofta bättre med produkter som ger många träningsmöjligheter än flera maskiner som fyller liknande funktioner.
• Planera leverans och montering. Kontrollera att större produkter går att få in i lokalen och bestäm om föreningen behöver hjälp med installation av gymutrustningen.
• Planera för service och underhåll. Bestäm vem som ansvarar för regelbundna kontroller, felanmälningar och eventuell service av gymutrustningen när gymmet har tagits i bruk.
• Fundera på om allt behöver köpas direkt. Det kan vara klokt att börja med en bra grund och komplettera när ni vet vilka delar av gymmet som används mest och vad medlemmarna efterfrågar.

Så kan MaxPuls hjälpa er att planera gymmet i bostadsrättsföreningen

Att planera ett gym till en bostadsrättsförening innebär många val. Vilka träningsmaskiner behövs? Hur mycket utrustning får plats? Vilken kvalitet krävs när flera personer ska använda gymmet? MaxPuls hjälper gärna bostadsrättsföreningar att hitta en lösning som passar både lokalen, de boendes behov och föreningens budget.

Vi kan hjälpa er att sätta samman ett lämpligt förslag på gymutrustning och träningsmaskiner. Utgångspunkten är hur stor lokalen är, ungefär hur många som ska använda gymmet, vilken typ av träning ni vill erbjuda och vilken budget föreningen har. På så sätt behöver ni inte själva försöka avgöra vilka produkter som fungerar bäst tillsammans.

Behöver ni hjälp med mer än själva utrustningen kan vi även hjälpa till med installation av gymutrustning och lösningar för service och underhåll. Om föreningen vill fördela investeringen över tid finns även möjlighet till leasing av gymutrustning.

Ni behöver inte ha en färdig utrustningslista innan ni kontaktar oss. Skicka gärna information om lokalens storlek, ungefärlig budget och vilka önskemål som finns bland de boende. Har ni en planritning eller bilder på lokalen får ni gärna skicka med dem. Då har vi ett bättre underlag för att hjälpa er hitta en lämplig lösning.

Kontakta MaxPuls så hjälper vi er att ta fram ett förslag på utrustning till föreningens gym.

Sammanfattning – så skapar ni rätt gym i er BRF

Ett bra gym i en bostadsrättsförening börjar med att föreningen tar reda på vilka behov som finns bland de boende och vilka förutsättningar lokalen har. Utgå från antalet användare, önskemål om träning, tillgänglig yta och budget innan ni börjar välja gymutrustning och träningsmaskiner.

Försök skapa ett gym som fungerar för många olika användare. En genomtänkt kombination av konditions- och styrketräning är oftast bättre än att fylla lokalen med så många maskiner som möjligt. Anpassa utrustningen efter gymmets storlek och välj produkter som är lämpliga för den användningsfrekvens som kan förväntas i en bostadsrättsförening.

Glöm inte heller själva lokalen. Gymgolv, ljud och vibrationer, ventilation, belysning, säkerhet och fria ytor påverkar hur väl gymmet fungerar i praktiken. Planera även för montering, löpande underhåll och service redan från början.

Ni behöver inte skapa det kompletta gymmet direkt. Börja gärna med en genomtänkt grund och komplettera när ni ser hur gymmet används och vad medlemmarna efterfrågar. På så sätt kan föreningen skapa ett träningsrum som utvecklas tillsammans med de boendes behov.

Behöver ni hjälp att välja utrustning? Kontakta MaxPuls så hjälper vi er att ta fram ett förslag på gymutrustning anpassat efter er förening, lokal och budget.

Vanliga frågor om BRF-gym

Hur bygger man ett gym i en bostadsrättsförening?

Börja med att kartlägga de boendes behov, hur många som förväntas använda gymmet, lokalens storlek och föreningens budget. Därefter kan ni planera träningsytorna och välja gymutrustning som passar både lokalen och den förväntade användningen.

Hur stort behöver ett gym i en bostadsrättsförening vara?

Det finns ingen bestämd minsta storlek. Ett mindre BRF-gym kan fungera på cirka 15–25 m² om ytan planeras effektivt, medan 25–50 m² ger plats för ett bredare utbud. Med 50 m² eller mer finns större möjligheter att skapa separata ytor för träningsmaskiner, styrketräning och fria vikter.

Vilken gymutrustning passar bäst i ett BRF-gym?

Ett BRF-gym bör ha utrustning som passar personer med olika träningsnivå och som är enkel att använda och justera. En kombination av träningsmaskiner, styrketräning och mindre träningsredskap ger vanligtvis ett bra och varierat utbud.

Vilka träningsmaskiner passar i en bostadsrättsförening?

Löpband, motionscykel, crosstrainer och roddmaskin är vanliga alternativ. Vilka maskiner som passar bäst beror på lokalens storlek, budgeten och vilken typ av träning de boende efterfrågar.

Hur många träningsmaskiner behöver ett BRF-gym?

Det beror på gymmets storlek och hur många som ska använda det. I ett mindre gym kan 1–2 väl valda träningsmaskiner vara tillräckligt, medan ett mellanstort eller större gym kan ha flera olika maskiner och vid behov flera exemplar av de mest använda typerna.

Passar ett multigym i ett BRF-gym?

Ja, ett multigym kan passa mycket bra eftersom flera styrkeövningar kan utföras på en relativt begränsad yta. Det är särskilt användbart när föreningen vill erbjuda varierad styrketräning utan att fylla lokalen med många separata styrkemaskiner.

Ska ett BRF-gym ha fria vikter?

Fria vikter kan ge stor variation och passar både enklare och mer avancerad styrketräning. Hantlar, träningsbänk och eventuellt skivstång och rack kan därför vara bra delar av ett BRF-gym, förutsatt att det finns tillräckligt med utrymme och ett lämpligt gymgolv.

Vilket gymgolv passar i ett BRF-gym?

Gummibaserade gymgolv är vanligt förekommande eftersom de skyddar underlaget och kan bidra till att dämpa ljud och stötar. Vilken tjocklek och typ som behövs beror bland annat på vilken utrustning som ska användas och hur känslig fastigheten är för ljud och vibrationer.

Hur minskar man ljud och vibrationer från ett BRF-gym?

Börja med att välja en lämplig placering av gymmet och använd ett gymgolv anpassat efter utrustningen. Placeringen av exempelvis löpband och fria vikter är också viktig eftersom vibrationer och stomljud kan spridas genom byggnaden.

Behöver ett gym i en bostadsrättsförening särskild ventilation?

Ett träningsrum behöver ventilation som är anpassad efter lokalens användning och hur många personer som kan träna där samtidigt. Om ett förråd, hobbyrum eller annan lokal görs om till gym bör föreningen därför kontrollera att ventilationen är lämplig för fysisk aktivitet.

Hur mycket kostar det att bygga ett BRF-gym?

Kostnaden varierar mycket beroende på lokalens storlek, utrustningens kvalitet och hur mycket lokalen behöver anpassas. Som ungefärlig nivå kan utrustningen till ett mindre gym på 15–25 m² kosta omkring 50 000–100 000 kronor, medan ett mellanstort gym på 25–50 m² kan ligga omkring 100 000–200 000 kronor. Ett större och mer komplett gym kan kosta från cirka 200 000 kronor och uppåt.

Vilka kostnader tillkommer utöver gymutrustningen?

Utöver själva utrustningen kan föreningen behöva budgetera för exempelvis gymgolv, speglar, belysning, ventilation, el, ljud- och vibrationsdämpning, leverans, montering och framtida service.

Kan en bostadsrättsförening leasa gymutrustning?

Ja, leasing kan vara ett alternativ för en bostadsrättsförening som vill fördela kostnaden för gymutrustningen över en längre period. Jämför alltid leasingvillkor och total finansieringskostnad med kostnaden för att köpa utrustningen direkt.

Kan utrustning för hemmagym användas i ett BRF-gym?

Det beror på produkten och hur mycket den kommer att användas. Utrustning som är avsedd enbart för privat hemmabruk är inte alltid lämplig för ett gemensamt gym med många användare. Kontrollera därför produktens rekommenderade användningsmiljö och garantivillkor före köp.

Vilken garanti gäller på gymutrustning i en bostadsrättsförening?

Garantivillkoren varierar mellan olika tillverkare och produkter. Kontrollera särskilt att garantin gäller när utrustningen används i ett gemensamt gym, eftersom villkoren kan skilja sig från garantin vid privat användning i hemmet.

Behöver gymutrustningen monteras professionellt?

Det beror på utrustningen. Mindre produkter kan ofta monteras enligt tillverkarens instruktioner, medan stora och tunga träningsmaskiner, multigym och annan gymutrustning kan vara mer komplicerade att montera och ibland behöver förankras.

Hur ofta behöver gymutrustning i en bostadsrättsförening servas?

Servicebehovet beror på utrustningstyp, användningsfrekvens och tillverkarens rekommendationer. Föreningen bör regelbundet kontrollera utrustningen och ha en rutin för att rapportera och åtgärda fel, slitage och skador.

Behöver ett BRF-gym ha ordningsregler?

Ja, tydliga ordningsregler gör det enklare att använda ett gemensamt gym på ett säkert och hänsynsfullt sätt. Reglerna kan exempelvis beskriva öppettider, eventuell åldersgräns, hur utrustningen ska lämnas efter användning och hur fel ska rapporteras.

Hur planerar man ett litet BRF-gym?

Prioritera mångsidig utrustning och undvik att fylla hela lokalen med maskiner. Några väl valda träningsmaskiner, en flexibel lösning för styrketräning, hantlar och en mindre öppen träningsyta kan ge många träningsmöjligheter även på begränsad yta.

Är det bättre att köpa all gymutrustning direkt?

Inte alltid. Det kan vara klokt att börja med en genomtänkt grundutrustning och sedan komplettera när föreningen ser vilka delar av gymmet som används mest och vilken ytterligare utrustning de boende efterfrågar.

Kan MaxPuls hjälpa en bostadsrättsförening att planera ett gym?

Ja, MaxPuls kan hjälpa bostadsrättsföreningar att ta fram förslag på gymutrustning utifrån exempelvis lokalens storlek, antal användare, önskemål och budget. Det är även möjligt att få hjälp med installation, service och leasing av gymutrustning.

Relaterade produktkategorier

Relaterade guider